Att Ympa äppelträd

Ett äppelträd lever inte i evighet, men med hjälp av ympning kan vi rädda våra fina gamla äppelsorter för framtiden. Så här funkar det!

Rader av unga äppelträd med stödkäppar står längs en gång som går fram till en vit herrgårdsbyggnad.

MÖT pomologen

Pomologen Sylve Rolandsson letar upp och räddar gamla Gästrikesorter. En del av dem växer nu i Högbo Bruks äppelpark.

Sorten som Sylve demonstrerar ympningen på har starka kopplingar till Högbo och de som bodde i Gamla Herrgården.

Ymptekniken som Sylve föredrar kallas skarvymp med kyrkfönster och ger en tät skarv och bäst sammanläkning. Dock krävs grundstammar med diameter 6–8 millimeter.

Ett gult äpple med rosa stänk, hängande från en lövad gren.

Om ympning och träd

Ympning gör att två olika växter, till exempel äppelträd, kan växa ihop till en enda planta. Man kan ympa in flera olika äppelsorter på ett och samma träd. Sådana träd kallas ofta familjeträd.

Några av trädets delar som är bra att känna till när du ympar:

Kambiumskiktet motsvarar människans blodsystem och transporterar näring samt vätska. Veden motsvarar människans skelett och håller växten upprätt. Barken motsvarar människans hud och skyddar mot uttorkning samt infektioner.

Så här ympar du äppelträd

Olika redskap för ympning, bl,a. sekatör, kniv, penna och tejp samt en rotad grundstam med ett par blad och en gren som ska ympas in.

Redskap för ympning: Det lilla "trädet" med rötter kallas grundstam och den mindre kvisten kallas ädelved eller ympkvist. Ympkvisten ska komma från ett träd av önskad äppelsort.

Ett knippe grönskande äppelkvistar står i en hink vatten. En hand tar upp en kvist.

1. Välj ut en grundstam med en diameter som matchar ympkvisten. Grundstammen ska ligga före ympkvisten i uppvaknande, men utslagna blad är ej nödvändigt.

En del av en kvist klipps av med sekatör ovanför ett bladfäste.

2. Kapa grundstammen cirka 4–5 cm ovanför en utvald knopp.

3. Placera knivbladet på motsatt sida av den utvalda knoppen.

En snittyta på kanske 3 cm skapas längs kvistens överdel.

4. Snedskär mot toppen av grundstammen.

Ett tunt skikt precis innanför barken pekas ut.

Detalj: Kambiumskikt på ympkvist.

5. Snittets yttersta ände (fläbben) utgörs endast av kambium och bark. Vid kommande hopläggning av två snittytor skulle två kambiumskikt oönskat hamna på varandra. Kapa därför bort fläbben.

Ympkvisten skärs och får en lång snittyta.

6. Välj ut en ympkvist samt en lämplig knopp 4–5 cm från kvistens nederdel. Ympkvisten skall vara en fjolårskvist, tagen från en önskad äppelsort i februari eller mars.

Den yttersta spetsen av den snedskurna kvisten skärs bort.

7. Gör samma procedur som på grundstammen, men snedskär istället MOT växtriktningen och mot kvistens nederdel från den utvalda knoppen. Avsluta med att kapa bort fläbben.

8. Snitten ska vara lika långa och helst lika breda.

9. Placera snitten dikt mot varandra, så tätt och jämnt som möjligt.

I vardera änden på skarven blir som ett jack där yttersta ändarna av snittytorna skurits av.

Detalj: ”Kyrkfönstren” uppstår där fläbbarna skurits bort. De förhindrar att två kambiumskikt (trädets tillväxtszon) hamnar på varandra och orsakar dubbel tillväxt. Utan kyrkfönstren skulle knölar uppstå på stammen i snittets ändar.

10. Sätt ihop delarna med elastisk plastfilm, tejp eller liknande.

11. Kapa ympkvisten ovanför knopp nummer två.

Toppen på kvisten behandlas med en tjock grön salva.

12. Täta änden med ympvax, sårbalsam eller liknande. Märk det blivande äppelträdet med en namnlapp.

Detalj: Det sista bladet eller knoppen på grundstammen drar näring och vätska fram till skarven, medan den första knoppen på ympkvisten hjälper till att dra vätskan vidare förbi skarven.

Efter att ditt träd har vuxit till sig i kruka är det äntligen dags att plantera ut det. När du sätter ut ditt nya träd behöver det mycket vatten, skydd mot gnagande djur och ett bra stöd av rejäla käppar. Beskär det för att få önskad form.

Ett ungt äppelträd med flera grönskande grenar.

Fem år senare. Snart kommer de första äpplena!