Turistinformation: 026-24 00 00. Mån–Fre: 8–16

Högbo Bruk

Skog & Naturvård

En skog är mer än bara träd. Skogen har gett oss skydd, mat och många andra resurser genom tiderna. Vi förvaltar den så att kommande generationer ska få samma möjligheter som vi.

Med skog i 400 år

Högbo Bruk har sedan 1600-talet varit beroende av och påverkat skogen runt bruket. Skogen nyttjades till en början som råvarukälla för framställning av det virke man behövde för egen del, kol och tjära. I modern tid har skogen gett pappersmassa och brädor.

Högbo Bruks AB förvaltar i dag drygt 5.000 hektar produktiv skogsmark som ägs av oss själva och av Sandvikens Kommun. Vi sköter även en del tätortsnära naturområden i kommunen.

Läs vår skogspolicyPDF

Kontakta skogsmästaren

Har du frågor kring skötsel av Sandvikens kommuns skogar? Hör av dig till Högbo Bruks skogsmästare:

Trivsel och biologisk mångfald

Kalhyggesbruket har från mitten av 1900-talet dominerat Sveriges skogar och så även här. Men tack vare ett ganska varierat landskap med vattendrag, myrar, sumpskogar och insprängd jordbruksmark har delar av den ursprungliga skogen ändå blivit kvar. Att Högbo sedan 1950-talet varit ett utpekat friluftsområde har också bidragit till ett större hänsynstagande i skogsskötseln.

I skogsmarkerna kring bruket vill vi skapa skogar som människor trivs i och som samtidigt är viktiga för den biologiska mångfalden. Det är inte alltid enkelt då de flesta människor uppskattar en gles skog med lika stora träd av samma sort – lite av en John Bauer-skog! Den biologiska mångfalden däremot trivs bättre i lite mer stökiga förhållanden med träd i olika ålder och grovlek, döda både stående och liggande träd och en skog med olika trädarter. Problemet är också att John Bauer-skogen inte står där för evigt, träden dör till slut.

Faunadepåer

En faunadepå är ett bra sätt att stötta den biologiska mångfalden. Många av naturens minsta invånare lever nämligen av död ved. I skog där det finns ont om död ved får de arterna svårt att överleva. Då kan man hjälpa dem genom att skapa en faunadepå av gamla stockar och grenar där svampar, insekter och annat smått kan leva och frodas. De blir också mat till fåglar och andra djur så många fler delar av naturen drar nytta av faunadepån.

En faunadepå kan se ut på flera andra vis, t.ex. en högstubbe som är ett dött träd där en hög del av stammen fått stå kvar.

Så nästa gång du ser gammalt trä ligga i naturen, tänk på det som ett levande samhälle av biologisk mångfald!

Från kalhygge till kontinuitet

Spåren efter kalhyggesbruket finns naturligtvis kvar även här i form av jämngamla och likartade skogsområden, vilka kan ta 50 år att omvandla till en mer variationsrik skog.

Vi har därför börjat sköta delar av skogen, där de bästa förutsättningarna finns, med olika former av kalhyggesfritt skogsbruk. För att minska intrycket av kala ytor väljer vi att här arbeta med något som kallas kontinuitetsskogsbruk vilket i korthet går ut på att fortsättningsvis gallra ut större mogna träd och låta yngre träd och småplantor växa upp i skogen till att bli äldre. Metoden låter oss behålla så mycket som möjligt av skogsmiljön samtidigt som skogen kan föryngras och en del virke tas till vara.

Vissa områden kommer även fortsättningsvis, i alla fall ett antal år framöver skötas enligt kalhyggesmetoden då de i dagsläget inte har ett bra utgångsläge för kontinuitetsskogsbruk. Större angrepp av granbarkborre kan exempelvis också vara ett skäl varför vi måste avverka ett mer eller mindre stort område.

Vi tror att denna metod ger en mer klimatrobust skog och är bättre för den biologiska mångfalden. För alla som vistas i skogen, antingen som motionärer, svampplockare eller vandrare, tror vi också att skogsupplevelsen blir så mycket större!